Det handlar inte om att människor som har det gott ställt ska slippa dammsuga hemma!
Det handlar om att lyfta in det obetalda hemarbetet i den totala samhällsekonomin – att sätta en prislapp på alla de timmar som oftast kvinnor arbetar utan någon som helst ersättning.
Hushållsnära tjänster som delfinansieras av kommunen skapar även fler riktiga jobb. Det gör ”svarta” jobb ”vita” och vinnarna i sammanhanget är både den som städar/stryker/rensar rabatter/putsar fönster OCH kommunen, eftersom skatteintäkterna ökar. Vinnare är även de som väljer att köpa hushållsnära tjänster, när situationen i livet är så att behov finns. Valet att kunna köpa hjälp med det praktiska omsorgsarbetet i hemmet gör att mer tid finns för det viktigaste vi har, nämligen våra barn! Hela den svenska samhällsekonomin bygger på att båda föräldrarna yrkesarbetar och samhället har tagit ett stort ansvar för omvårdnaden om våra barn och gamla. Det är dags att även införliva de praktiska hushållssysslorna i samhällsekonomin.
Familjer med små barn och yrkesarbete kan genom kommunfinansierade hushållsnära tjänster ha råd att betala för viss avlastning i hemmet. Detta är inte mer kontroversiellt än att de flesta familjer idag tar hjälp av kommunen för att ta hand om barnen och de gamla.
Idag finns det avdragsregler som gör att fastighetsägare kan minska sin skatt om man gör reparationer på sitt hus, så kallat ROT-avdrag. Om ägaren lägger in ett golv så är det delvis finansierat av staten genom ROT-avdrag. När samma golv sedan skall skuras så omfattas det inte av några avdragsregler. Det betyder att vi har skatteregler som gör att vissa jobb i ett hus har ett värde men inte andra ………
