Tongångarna i debatten kring "Barnfattigdomen" har gått höga en tid. Många röster har hörts om vem som har mest rätt beroende av vilken metod att mäta som förespråkas. Det är bra att de politiska blocken debatterar barnen som lever i en ekonomisk skuggsida....Det är även bra att bla Rädda Barnen kommer ut med sin rapport om hur det står till i vårt land ur ett barnperspektiv! Begreppet Barnfattigdom kommer från Rädda Barnen och sätter fingret på vem som har det svårt, mycket svårt i ett rikt land.
Antingen kan man prata om relativ fattigdom: Hushållets inkomst är liten(mycket liten) och förblir liten men grannens ökar och ökar. Gapet emellan ökar. Kallas för relativ och avser ett inkomstläge på 60% av medianlönen i landet. (S) använder det här begreppet flitigt!
Eller så kan man prata om det faktiska antalet barn som lever i fattigdom: Antalet har i princip halverats sedan 1997. Från över 400 000 barn till lite över 200 000 barn 2008 (ett år med tyvärr ett trendbrott i kurvan pga finanskrisen). På 10 år har antalet barn nästan halverats! Det är bra! Det är mycket bra! Men vi är såklart inte färdiga! Här krävs kreativitet och samarbete över alla gränser istället för politiskt tupperi!
Men helt sakligt måste det ju ändå vara bättre att färre antal individer lever i samhällets skuggsida? Om jag har svårt att få mat på bordet till mina barn så pågår ju det svåra även om grannens inkomst ökar? Skillnad blir om jag kan lämna det antalet som har det så här ekonomiskt svårt genom exempelvis en utbildning och en väg till ett jobb?
Alla kan göra något redan i dag: Se till att era skolor i kommunerna är avgiftsfria på riktigt! Skolan ska skicka med mat på utflykter, skolan ska betala transporter, inga "glasspengar" med på studiebesöken, inga insamlingar till lärare, inga avgifter på friluftsdagar. Majblomman driver föredömligt den informationen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar